“The problem area benefits from being seen from an own perspective” : A qualitative study about professionals’ experiences regarding adolescents’ problematic gaming and the importance of scientific research and diagnostics.

Syftet med studien var att analysera professionellas erfarenheter av ungas dataspelsproblematik samt betydelsen av forskning och diagnostisering i deras arbete. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts i studien är hermeneutiken. Studien bygger på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med professionella inom både privata och kommunala verksamheter. I studien används Svensson, Johansson och Laanements (2008) teori om kunskapsformer i socialt arbete. Resultatet har visat att intervjupersonerna beskriver att forskningen om dataspelsproblematik inte används i någon stor utsträckning i arbetet med ungdomar. Detta beror bland annat på att intervjupersonerna anser att forskningen är ointressant och dåligt grundad samt att vissa av intervjupersonerna vill se problematiken som ett familjeproblem, en del av en större problematik. Vad som framkommer i studien är att det finns fler nackdelar än fördelar med diagnostisering av dataspelsproblematik som till exempel stigmatisering. En gemensam nämnare hos respondenterna är att de inte vill klassificera dataspelsproblematik som ett beroende. Dataspelsproblematiken framställs som ett område i behov av en definition.Dataspelsberoende, dataspelsproblematik, ungdomar, professionella, forskning, diagnostiserin